Laddar

31
jan

  • 31 januari, 2022

Talgoxen som vanligt talrikast – grönsiska och bergfink årets utmanare!

Talgoxe. Foto: BG Bentz

Det är 17:e året som BirdLife Sverige med hjälp av svenska folket genomför denna stora fågelräkning. I alla år har talgoxen varit den talrikaste fågeln vid landets fågelmatningar. Precis som tidigare följs den av blåmesen och pilfinken på andra respektive tredje plats.

Men bakom denna trio finns det i år två ”bubblare”, två arter som just i år förekommer talrikare än annars. På fjärde plats hittar vi grönsiskan och på sjätte bergfinken. Ingen av dessa fanns bland de 20 talrikaste under förra årets räkning.

Både grönsiskan och bergfinken är fröätare. Grönsiskans viktigaste vinterföda är alfrön, medan bergfinken föredrar bokollon. Men bergfinken äter gärna även rönnbärens kärnor, och troligen kan den gångna höstens rikliga tillgång på både alfrön och rönnbär förklara att grönsiskan och bergfinken placerar sig så högt i år. Nu börjar nämligen förråden av alfrön och rönnbär sina – och då söker sig fåglarna in till matningsplatserna. Att rönnbären haft betydelse för bergfinkarna i vinter visas av att det är förhållandevis gott om denna art även norr om bokens förekomst i landet, till exempel i Dalarna.

I dessa tider av snabb sjukdomsspridning kan det också noteras att även fåglar drabbas av sjukdom, om än av annat slag än det coronavirus som gisslat oss människor i drygt två år. Vid fågelmatningarna handlar det i stället i första hand om en sjukdom som kallas gulknopp. Den orsakas av en liten parasit som sätter sig i svalget på fåglarna, varpå de får svårt att äta. Allra värst har grönfinken drabbats. Sedan 2008, då sjukdomen började sprida sig i Sverige, har det svenska grönfinksbeståndet minskat med omkring två tredjedelar. Att döma av årets räkning syns ännu ingen ljusning utan grönfinkens tillbakagång fortsätter.

Räkningen pågår fram till måndag kväll. Under måndagskvällen räknar vi med att kunna sända ut regionala sammanställningar.

OM BirdLife Sverige
BirdLife Sverige är den nationella svenska fågelföreningen. Föreningen bildades 1945 när fågelsektionen inom Naturskyddsföreningen knoppades av och blev Sveriges Ornitologiska Förening. I dagligt tal kallar vi oss numera BirdLife Sverige för att markera att vi är den svenska partnern och en del av det globala partnerskapet BirdLife International. Det finns 25 regionala föreningar kopplade till BirdLife Sverige som bedriver fågelskydd och forskning på regional nivå. Som medlemi föreningen stöttar du BirdLife Sveriges verksamhet som vilar på ”tre ben”, fågelskydd, fågelforskningoch fågelintresse.

RELEVANTA LÄNKAR (Öppnas i ett nytt fönster)
Vinterfåglar Inpå Knuten
Statistik
Se även ”Vinterfåglar Inpå Knuten – LoveLaholm”

Carl Stridsberg

Pysslar med digital innehållsproduktion via mina webbplatser; https://listitsweden.se, https://hittaupplevelse.se och https://lovelaholm.se med kompletterande bloggar och sociala medier.